NÖDLÖSNING KL 23:56

Jag har ägnat de senast timmarna åt att färdigställa min film utifrån de bidrag jag fått in. Svårare än vad jag trott skulle det visa sig. Jag har helt enkelt fått tänka om. Om ganska få timmar ska det här projektet redovisas - får försöka förklara hur jag har tänkt ändå.

Här är några exempel på bilder jag fått in:

Så här galen blir jag av hårdrock så som Kizz!

                                                          http://youtu.be/PqgNrJxkY1o               

 Hello med  Lionel Richie
. Denna låt hörde jag på dansgolvet på ett diskotek i Göteborg för över 25 år sedan. Jag hade träffat en grabb och han berättade att detta var hans favoritlåt och att han ville dansa till den med mig. Jag föll pladask, så känslan här är förälskelse.

http://youtu.be/AiC7ZX5K9L4

Beach Boys med "California girls"  makes me wanna dance..... and go by car from east to west on  interstate 40
 in a cab with some friend...!!!

Linken Park med Burn it down.

Denna låten ger mig känslan av att festa och må bra.

http://youtu.be/gkEoOUcZ5GU

I found you med Alabama Shakes

http://youtu.be/oTLAEI9seMY

Jag och syrran lyssnar på Operation Ivy. 
Jag blir glad när jag hör detta mästerverk :)

                                                    http://youtu.be/9dMVHxFzNK4

Fulla för kärlekens skull med Eldkvarn

Motivering: Denna låt är väldigt fin och får mig att må bra. Jag kan lyssna på denna låten både när jag är  ledsen och glad, då texten är ledsam och olycklig, men själva melodin är fin och lycklig, den lättar. Jag gillar den också för jag tycker om Pluras, sångarens, röst och personlighet, jag missar aldrig ett av hans program på TV!

http://youtu.be/8fNOe33jkf4

 Sodade med Cesaria Evora

För att låten har en vacker sorgsenhet och får mig att tänka på ödsligheten på Kap Verde-öarna varifrån Cesaria Evora kommer. Portugisiska är också ett otroligt vackert språk och ordet "sodade" har ingen direkt översättning, utan kan beskrivas som nostalgisk längtan efter något eller någon.

                                                          http://youtu.be/dNVrdYGiULM

Hjärtats slutna rum med  Totta Näslund .
 Denna låt väcker någon form av sorg och kanske längtan. Jag tänker på min relation till min pappa.

http://youtu.be/vZA7nygImsM
( Hittade ingen version med Totta - här är Thorsten Flinck istället)

 Jag har en någorlunda tydlig idé om hur jag vill ha min film. I ett försök att åskådliggöra tänker jag visa en annan film som jag gjorde till förra årets nior. De hade fått i uppgift att iscensätta sig själva i en framtida drömsituation (yrkesrelaterad) genom att ta ett fotografi av sig själva. Efter avslutningsmiddagen fick de se varandras bidrag i form av det här lilla bildspelet.

 Här ligger endast en låt som bakgrund - i den pågående uppgiften hade jag velat få med alla de olika låtarna som nämns i bidragen ovan. Mest effektfullt vore om jag kunde få människorna på bilderna att själva läsa sina motiveringar eftersom en röst är så oerhört personlig, men jag får nog nöja mig med att texten visas i  bilden. Ett krav på att exponera sin röst skulle antagligen få till följd att ännu fler lät bli att ställa upp.

Många tyckte att det var svårt att lämna ifrån sig ett foto på sig själv och det där med att uttrycka en känsla gjorde det inte enklare. Avslutningsvis ett stort TACK till er som tog er tid samt övervann eventuellt motstånd och ändå gjorde det!

Social konst

Jag har bestämt mig för att låta mitt sociala konstverk ta avstamp i musik. Musik betyder väldigt mycket för mig personligen. Jag relaterar ofta till låttexter och många minnen är kopplade till just en specifik låt eller en artist. Ofta händer det att jag längtar efter nån särskilt musik utan att veta riktigt vad....ställer mig och bläddrar bland mina skivor (eller bland låtlistorna på Spotify eller i Mp3:n) och har jag tur så ropar rätt låt "välj mig"...känns det fel är det bara att fortsätta lyssna sig fram tills känslan stämmer.

Ett exempel:
Idag var jag så himla ledsen och förbannad över en sak. Slängde på mig varma kläder och gick ut i skogen med min hund. Ville gråta och tycka synd om mig själv i ensamhet men tårarna satt liksom fast. Konstigt eftersom jag i normala fall är en minst sagt gråtmild person. Eldade på med arga Sick of it all´s Uprising Nation och det kändes rätt skönt men ännu inga tårar. Försökte med något snällare utan nämnvärt resultat. Men helt plötsligt kom James Blunt´s Goodbye my lover (något av en skämslåt) och det var som om det lossnade. Jag satte mig på en stubbe i solskenet och grät kinden alldeles våt. Asta, min trogna tik,  hoppade upp och tryckte sig mot mig och det kändes lite som ett big moment.

Påverkas andra människor av musik på samma sätt som jag?  Någonstans tror jag att det är så men jag vill undersöka det närmare.

I måndags knåpade jag ihop ett liten vädjan som jag sedan skickade ut till mina vänner, kollegor och några elever i ett mejl.

Hej!

Jag blir jätteglad om du orkar hjälpa mig med en uppgift (går en kurs på Hdk i Göteborg).

Finns det en låt/ ett musikstycke som har betydelse för dig på något sätt i livet? Det kan vara musik som tröstar dig, ger dig ångest, får dig att kämpa eller att våga, gör dig glad, pigg eller vad som helst…

Lyssna på låten/musikstycket  ( eller lev dig in i känslan du förknippar med musiken) och ta ett kort av dig själv (utsträckt arm med mobilkamera helt ok eller be någon hjälpa dig).Vill du ( men absolut inget krav) får du gärna uttrycka känslan med kropp och/ eller ansiktsuttryck!

Skriv några korta rader och berätta om vilken låt (musikstycke) du valt och hur du den/det påverkar dig. Mejla din bild och text till mig på:

Jag kommer att använda bilden i någon form av kollage och den kommer att redovisas för mina kurskamrater .

Som alltid är jag sent ute så fint om du hinner fixa en bild så snart det bara går!

 STORT TACK PÅ FÖRHAND!!!

/ Lena

 Tyvärr har bidragen inte strömmat in så som jag optimistiskt förväntade mig. Flera har sagt att tyvärr Lena...jag har ingen direkt låt som jag kommer att tänka på. Jag lyssnar inte så mycket på musik...eller  Jag hinner inte... Med andra ord har jag redan fått en fingervisning om att musik inte är livsviktigt för alla människor...

Men idag har jag ändå fått in några bidrag vilket har gjort mig glad. När jag läste de korta motiveringarna kopplade till bilderna blev jag rörd och tagen. Det känns stort att människor delar med sig av sitt innersta.

 Jag har ännu inte bestämt mig för hur jag ska foga samman de olika bidragen och redovisa dem. Vill helst göra en enkel form av film i t.ex. Moviemaker. Tyvärr har det avskräckande nog krånglat tidigare när jag ska ladda upp på bloggen. Vi får se... Jag hoppas att jag får in några fler bilder och att jag hinner få till det innan fredag.

Jag fick min idé till detta verk när jag såg filmen där Carl-Johan De Geer uppmanar människor att sända in fotografier av sin vardag till Moderna Museet.

Obs! Bör tilläggas att jag är osäker på om jag tolkat uppgiften rätt men den känns hyfsat öppen så jag kör på. 

Asta