Campusträff

Kort om dagen. Först två intressanta visningar på Göteborgs konstmuseum. Engagerade och kunniga guider gjorde upplevelsen riktigt njutbar.Bland annat tittade vi på den här:

Skulptur av Klara Kristalova

Efter lunch tillsammans med delar av min fina basgrupp fick vi gruppvis ett uppdrag. Ta ställning för eller emot en plats eller en företeelse (nåt sånt)....med hjälp av följande material och verktyg:

Efter en stunds ångestframkallande idétorka lossnade det. Vi kom överens om att ta ställning emot klockan som styr och stressar oss. Vi byggde vårt verk runt ett väggur och lät det få formen av ett ansikte.

Skiftnyckeln symboliserar att vi kan känna oss pressade och fastlåsta, skopan att ta glass med får stå för att vi famlar i tomme...den röda och gröna fjädern samt den svarta tjusarlocken (svårt att se på detta dåliga fotografi) visar på allas vilja att vara fina och speciella på rätt sätt, ögonen (gipsrullarna) stirrar tomt rakt fram, ser inte det som sker i ytterkant...och pipan( ljusskäppan) får stå för att det ligger nära till hands att lugna sig med diverse droger när trycket är som hårdast...

Vi blev nöjda med vårt verk och det var väldigt kul att se vad de andra grupperna hade åstadkommit
 ( ångrar att jag inte fotade). Det var en rolig och givande uppgift.

Reflektion utifrån gruppens gemensamma diskussion

Som sig bör (om jag fattat rätt) ska reflektionen även postas här.

Reflektion utifrån den gemensamma diskussionen efter att ha läst Skolan och den radikala estetiken.

Frågorna är stora och ganska många efter att ha tagit del av bokens innehåll och mina kurskamraters tankar och funderingar. Här följer en kort sammanfattning:

Det är angeläget att resonera och klargöra för sig själv varför man har valt att ägna sitt yrkesliv åt detta specifika område som bildämnet är.

 Kommer att tänka på en förläsning av Tarja Häikiö som jag var på förra hösten när jag gick Atelieristautbildningen. Hon  pratade om att när du är bildlärare har du en fot i varje läger. Dels är du pedagog (som sysslar med vetenskap och till viss del myndighetsutövning) och dels är du bildmänniska ( ibland konstnär) vilket innebär att du är suspekt eftersom du håller på med konst och sånt. Låter negativt men det uppvägs utan tvekan av att det är ett underbart yrke på många sätt.

För att höja ämnets status måste vi på riktigt förstå och inse vilket viktigt arbete vi utför. Vi måste känna stolthet och visa på goda exempel. Bild är ett ämne som ibland kämpar i motvind trots all forskning som visar hur nödvändigt det är. Att bjuda in till samarbete över ämnesgränser kan vara fruktbart och tillföra energi.

Att själv göra/ prova/utsätta sig för lämnar spår i minnet, mer än när man enbart läser en text. Åtminstone fungerar det så för de allra flesta. Vi kom fram till att det gamla uttrycket ” Det man lär med kroppen , fastnar i knoppen.”  förtjänar att dammas av.

Jag tror även att det är positivt att lära ihop med sina elever. Det händer något väldigt positivt i ett klassrum när eleverna märker att du är hundraprocentigt närvarande och nyfiken – när de förstår att du som lärare inte sitter inne med ett rätt svar, utan att ni utforskar tillsammans.

Jag (och även flera i min grupp) fastnade för innebörden i följande förkortade citat:

”Till skillnad från skolboksvetande släpper konsten fram det osäkra, ofärdiga, motsägelsefull och mångtydiga… har plats för känslor, stämningar, det personliga och subjektiva…konflikter och dilemman…den frågar hellre än ger bestämda svar.”

När jag läser ovanstående blir jag nästan lite lycklig. Dessutom blir jag  stärkt i min övertygelse om hur oerhört viktigt allt skapande arbete är. Och om hur viktigt ett ödmjukt förhållningssätt är. Det finns en övertro på tabeller och struktur inom skolan. Som om att livet går att mäta och följer strikt uppgjorda planer.

Min tredimensionella modell

Välj ett stycke/en teori/ett eller flera begrepp ur boken Skolan och den radikala estetiken. 

Gestalta/förklara/undersök stycket/teorin/begreppet/begreppen genom en tredimensionell modell.


Jag har utgått ifrån begreppen marknadsestetik och modest estetik och med utgångspunkt i följande citat

"Konsten betyder inte något för de flesta unga människors liv." ( Willis) har jag gjort en pyramid av papper som jag klätt i "marknadsestetiska" bilder. 

Är det så? Beror det i så fall på att skolan sysslar för mycket med finkultur som inte känns angelägen... Behöver vi bättre hjälpa barnen att hitta in i konstens värld? Hur i så fall?

Jag har även bett en grupp 15-åringar svara på de här frågorna:
-Vad är konst?
-Vad är kultur?
-Vad är estetik?

Några av alla underbara svar har jag klistrat på pyramiden

Reflektion om den gemensamma diskussionen utifrån den lästa boken Kilskrift

Konstarterna i lärandet. Det har varit intressant att ta del av mina medstudenters tankar och åsikter som uppstått när de läst och begrundat innehållet i boken Kilskrift.

Ämnen som berörts är följande:

Samarbete med andra ämnen. Vi är ganska överens om att det är nödvändigt att samarbeta med övriga ämnen. Det finns flera fördelar. Två eller flera hjärnor med olika erfarenhet och utgångsläge kan tillsammans lyfta sig till nya, outforskade nivåer. Flera av oss har varit och är hänvisade till att samarbeta med oss själva vilket kan upplevas smidigt och konfliktfritt – men även som betydligt torftigare än att stöta och blöta idéer med en kollega.

 Samarbete mellan ämnen hjälper förhoppningsvis eleven att se helheten. Det skapas fler naturliga ingångar och utsikten för varje enskild elev att greppa och förstå det aktuella arbetsområdet torde öka. Naturligtvis kräver samarbete att alla parter är lyhörda och prestigelösa. Något som också kom upp i diskussionen om samarbete är att det är en förutsättning att samarbetet är på lika villkor. Alla ämnen måste anses som lika viktiga.  Om man är villig att satsa finns mycket att vinna.

Reflektion. Att reflektera över sin egen process kan vara ansträngande, men genom reflektion får man förhoppningsvis syn på sin egen process och sitt eget lärande. Många elever upplever det som tungt att tvingas skriva och formulera sig under bildlektionen. De kommer till salen med förhoppning om att få slappna av och slippa det teoretiska ett tag.

Muntlig reflektion kan också fungera men det kräver små grupper för att låta alla komma till tals. I vår diskussionsgrupp verkar alla överens om att det är viktigt att låta eleverna ägna sig åt reflektion. Tyvärr återkommer vi upprepade gånger till att tiden är bristfällig.

Brinna för ämnet. I boken Kilskrift hittar vi stöd för att det är viktigt att brinna för ämnet och att känna lust till det vi arbetar med. Positiv energi smittar(precis som negativ och uttråkad) och alla har vi säkert upplevt hur enkelt det är att fånga eleverna när vi själva tycker att uppgiften/jobbet/materialet är helt fantastiskt underbar/t. Någon av mina kloka diskussionspartners konstaterar att bara det faktum att vi har sökt oss till den här kursen är ett tecken på att vi har viljan att utvecklas. En positiv och stärkande tanke.

För att avsluta som jag inledde, det har varit intressant att ta del av mina medstudenters tankar och åsikter som uppstått när de läst och begrundat innehållet i boken Kilskrift. Vi är alla mer eller mindre i samma båt och vi ställs dagligen inför samma utmaningar och dilemman i vår yrkesroll.

Elever bygger med elektronikskrot vid ett besök  på Rydalsmuseum

Mobilkamerafilm på temat matematik

Är fortfarande inte säker på att det fungerar. Nyss fick jag felmeddelande att det inte gick att ladda upp den...filmen som jag ägnat större delen av den här söndagen åt att färdigställa. Höll på att få ett sammanbrott. Skrikande mage och blodsockerfall gjorde inte saken bättre.

Gör en film med din mobilkamera läste jag i meddelandet igår. Mobilkamera..jag har en telefon utan massa finesser men visst...en kamera finns faktiskt.

 Har gjort en liten film i Photostory ( mer än långt ifrån det avancerade exemplet Sugerman), hoppas att det är ok trots att den är baserad på stillbilder. Har utgått från första idé som intog min hjärna. Håll till godo!

Processdagbok Moment 1

Ja, vad kan man säga? Först och främst intressanta och tydliga instruktionsfilmer om GIMP - men det har varit hårt jobb i motvind för mig som tidigare endast nosat på det här med bildbehandling i dator. Viljan och motivationen finns att lära men det har varit oerhört trögt och mina försök har varit kantade av krångel och misslyckande. Faktiskt har det känts så stressande att jag funderat över om jag verkligen orkar plugga samtidigt som jag jobbar heltid. Efter denna inledning är det säkert svårt att övertyga någon om att jag stundom mellan varven även tyckt att det varit väldigt roligt och givande. Små mynt som trillat ner här och var som gett känsla av tillfredsställelse och lust att kämpa vidare. Här följer en redogörelse:

Övning 1 Porträtt

Jag provade att teckna med musen i olika nyanser och med olika måleriverktyg. Skojigt men svårt. Känner mig inte särskilt nöjd men av tidsbrist fick jag stanna här. Skulle vara roligt att bli skickligare på detta = öva mer!

Övning 2 Kollage

Lång startsträcka eftersom någonting alltid krånglade. Valde en bild på Google föreställande ett tungt industriområde. Öppnade upp några andra bilder med fjärilar som jag klippte ut och klistrade in i den första bilden. Kopierade dem så att det blev fler fjärilar. Kom på att jag även ville ha ett klart öga som tittade på betraktaren. Jag lät det vara lite halvgenomskinligt så att det inte syns vi första anblick. Känner mig ganska nöjd med mitt kollage, tyckte att det var en rolig uppgift.

                                                                        

Valfri övning (av tidsbrist gjorde jag enbart en)

 Jag valde en övning från den här sidan. https://sites.google.com/site/snhgimpkurs/

Jag försökte länge att byta ut himmel men tyvärr lyckades jag inte med det. Tillslut valde jag att ljusa upp en bild med hjälp av verktyget kurvor. Hoppas att jag har gjort rätt.

Självporträtt

Jag har försökt mig på många varianter av självporträtt. Började med ett klassiskt framför spegeln med musen i hand. Blev först ganska nöjd men sen tappade jag bort verktygslådorna från skärmen och jag minns att andra praktiska saker strulade. Tittade igenom instruktionsfilmerna och gav mig på ett nytt försök. Blev inte nöjd.

Kikade runt på bloggarna och lät mig imponeras och stressas av mina medstudenters avancerade självporträtt – alla verkade ha koll på läget förutom jag. Samlade nytt mod och började med att kalkera ett fotografi av mig själv. Det såg ju inte så svårt ut. Men av någon anledning blev även det misslyckat. Hade problem med zoomverktyget vilket förstorade upp bilden bortom all kontroll (så här i efterhand när jag förstår vad jag gjorde för fel är det svårt att begripa att jag upplevde det så krångligt) och jag gav till slut upp.

Beslutade mig för att utgå från ett foto och göra ett slags kollage (det hade jag ju tyckt varit roligt förra gången). Letade efter lite bilder av hav och vatten eftersom det är något som betyder mycket för mig, hittade en bild från Bali som jag valde eftersom tillbringat härliga månader där samt att den även kunde få symbolisera intresset för andra länder och kulturer (och natur)

Över Balistranden la jag en bild av mig själv(tagen framför ett mattält på Roskildefestivalen, vilket får symbolisera att jag älskar musik och mat), flyttade ut den i vänster framkant och lät den vara ganska genomskinlig så att stranden lyste igenom.

Hittade en bild på några noter som jag klistrade in till vänster om mitt öra. Valde att klistra in hela bilden eftersom jag tyckte om att den vita kvadraten lyser igenom.

 Justerade sedan färgbalansen – gjorde bilden gulare. Lekte och provade mig fram med olika filter. Minns faktiskt inte vad det som jag slutligen valde hette, men det gjorde att noterna liksom fick struktur.

 Slutligen ville jag förstärka min kärlek till musik genom att måla dit ett par hörlurar med hjälp av en pensel och röd färg. Passade på att placera in en rykande kopp te också (med tunnare linjer) eftersom jag ofta har en sådan inom räckhåll – speciellt i förkylningstider som dessa.

Beslutade mig för att nöja mig så.

Så här två timmar senare är jag nöjd med att jag äntligen färdigställt mina uppgifter – om än något sent. När jag till sist bestämde mig för att göra mitt självporträtt på det här lite enklare viset blev det helt plötsligt både kravlöst och roligt. Kände hur jag bara körde på och testade mig fram.

Jag tycker om att arbeta med självporträtt med eleverna för det är alltid tacksamt att låta dem fundera över sig själva. Det är även lärorikt och intressant att blicka bakåt i konsthistorien (samt in i samtidskonsten) och se hur konstnärer i alla tider arbetat med sig själva som utgångspunkt.

Som alltid är det nyttigt att utsätta sig själv för det som man utsätter sina elever för. Jag tänker på det här med prestationsångest, ”jämförelser sig med klasskompisar” och att ha ett inlämningsdatum då uppgifterna ska vara klara att förhålls dig till. Jag hoppas kunna få ladda ner GIMP på skolans datorer och kunna fortsätta resan in i bildbehandlingens magiska värld tillsammans med mina elever.

Hade velat kopiera in mina GIMP-försök på den här sidan men av någon anledning krånglar det. Väljer att publicera ändå. Hoppas kunna komplettera efter hand.

Ny kurs - samma gamla blogg

Är nu en bit in i min nya kurs som förhoppningsvis ska ge mig full behörighet i bildämnet. Jag läser på distans och det i sig är en nyhet för mig. Mycket kraft har gått och går till att sätta mig in i det här med plattformens alla funktioner och mer än en gång har jag slängt iväg ett desperat mejl till en av kursledarna ( Olle) för att få svar på en fråga som akut dykt upp...för att sedan hitta det jag sökte efter på en annan sida i plattformen. Ja, ja...vara snäll mot sig själv och skynda långsamt. Hoppas känna mig mer hemma i det här arbetssättet efter ett tag.

Jag arbetar som bild och svensklärare på en liten F-9skola och just den här terminen har det varit galet mycket att ta i när det gäller mina mentorselever. Detta i kombination med kraftig och segdragen förkylning har bidragit till att jag halkat efter med mina studier. Försöker att steg för steg hämta i kapp det jag ligger efter med. Hitintills har jag inte publicerat någon logg - därför kommer jag här att lägga ut lite gamla tankar och funderingar. 

När det gäller den "nya" uppgiften är mitt mål att lära mig behärska det här bloggverktyget på egen hand. Förra året läste jag Atelieristakursen på HDK och i de studierna ingick det att hålla sig med blogg. Jag lutade mig i mångt och mycket på min tonåriga dotter när det gällde att infoga bilder och publicera inlägg m.m. vilket tärde på hennes tålamod. Nu har jag ambitionen att klara det på egen hand.