6 november 2011

Föreläsningsfunderingar

De senaste två veckorna har bjudit på två intressanta föreläsningar. Vi har lyssnat på Tarja Häikiö som berättat om Reggio Emiliapedagogikens filosofi samt Mia Andersson som berättat om dokumentation kring projektarbeten. Här följer några exempel på tankar som stannat kvar hos mig efter de båda seminarierna:

RE bygger på inkludering – d.v.s att man tar in det som är olikt och ser det som en resurs – och kärlek. Känns hoppfullt i en tid av främlingsfientlighet och rädsla för det som är annorlunda.

Tarja betonade även att kärlek är  den kraft som binder samman allt i samhället. Så enkelt och självklart egentligen  –  men inte helt lätt att leva efter. Jag menar…visst är det fler än jag som nån gång tänker tankar som inte är alltigenom kärleksfulla, eller? Men absolut att KÄRLEK och den goda viljan måste vara målet.

Ledarskapet inom RE …den vuxne är lyssnande, inkännande och lyhörd vilket inte är det samma som att han eller hon avsäger sig sin vuxenroll. Tankar som känns sympatiska och lätta att ta till sig.

Känner även igen mig i det som Tarja pratade om när det gäller att vara bildlärare - att man då har en fot i varje läger. Dels är du pedagog ( d.v.s. lärare…en i det närmaste offentlig person som det är fritt fram att ha åsikter om) och dels är du bildmänniska ( ibland konstnär) och då är du genast än mer suspekt eftersom du håller på med konst och sånt. Låter kanske negativt men det uppvägs utan tvekan av att det är ett helt underbart yrke på enormt många sätt.

Mia delade med sig av många klokheter och jag är full av beundran inför den medvetna dokumentation som hon visade exempel på. Att som förälder få ta del av den respekt och vördnad pedagogerna genom dokumentationen visar ens barns utveckling måste vara riktigt stort.

Hon pratade om att låta barnen bada i upplevelser – klingar härligt!  Hon pratade även om att lyssna med mjuka, intresserade öron (vackert uttryckt)  och uppmanade oss att fundera över vad vi lyssnar efter…som man lyssnar får man svar (... ungefär som att man ser det man vill se).

Hon tog även upp det nödvändiga i att det finns ett fungerande samarbete kollegor emellan. Att alla känner sig respekterade, viktiga och kommer till tals. Alla vill arbeta på en sådan arbetsplats – och alla har ansvar för att bidra till att klimatet blir just sådant.

I fortsättningen ska jag försöka fundera över varför och i vilket syfte  jag ställer en fråga innan jag ställer  den , jag ska försöka undvika att servera färdiga lösningar och jag ska försöka vara en forskande pedagog tillsammans med de forskande barnen. Kort sagt ska jag försöka vara en ännu bättre lärare.

Tack Tarja och Mia för nya insikter!

Lite monster och otäckheter tecknade av elever i årskurs 6 och 7.
DSCN2015
DSCN2057
DSCN2048
DSCN2058

1 kommentar:

  1. Ha ha coola bilder.

    Sköna reflektioner om RE. Att vara inlyssnande med mjuka öron är underbart. Själv känner jag dock att jag strävar efter att vara inlyssnande men att jag alldeles för ofta inte har tid att följa upp alla fantastiska tankar och uttryck som barnen ger, samt att man måste gallra. Detta är och förblir en utmaning så länge som barngrupperna är såpass stora som de är.Jag tänker även på dig som är lärare för äldre barn och säkerligen inte har möjligheten att träffa eleverna tillräckligt ofta utan täcker upp större grupper.

    //malin

    SvaraRadera