Facka in i Hammarkullen

  En timmas körning tog mig hem genom natten ( ja, det kändes faktiskt som natt på de ödsliga vägarna) efter ytterligare ett besök på en fantastisk förskola, den här gången i en av Göteborgs norra förorter. Ensam i en bil kommer tankarna så enkelt. Jag tänkte på hur många skilda världar det finns bara här i lilla Sverige. Landsbygd, förort, innerstad…. visst påverkas vi av vår uppväxtmiljö. Det kändes så tydligt tidigare på kvällen när jag kryssade runt på regnvåta gator bland höghusen på jakt efter rätt adress. Malin som vi hälsade på berättade att hon inte visste så mycket om en del barns liv utanför förskolan även om hon kände till att det fanns de som bodde med sex syskon i en trång trea. Det står i bjärt kontrast när jag jämför med samhället där jag jobbar där de flesta barnen bor i rymliga hus och vi ibland känner till för mycket om eleverna (exempelvis vilken pappa som vänsterprasslat med vems mamma…och vem som är halvsyster med vem). Men självklart finns det massor som jag inte vet om de barn som jag dagligen träffar och det finns såklart för och nackdelar med både stan och vischan...tyvärr är det ju inte så enkelt att barn som bor nära naturen automatiskt är mer harmoniska.

Tidsoptimist är jag i vanliga fall och som om inte det räckte hade jag även tagit fel på tiden. Hann därför endast göra en liten kortare rundvandring men det jag såg var verkligen fint och inbjudande. Fick även tid till  intressanta samtal med mina goa grupp och som alltid var känslan i kroppen glad och hoppfull när vi sa hejdå.  Återkommer en annan dag med reflektioner runt det vi pratade om. Skrattade för mig själv när jag gång på gång avslöjade att jag är nybörjare i förskolemiljö…trodde dörren var låst men det visade sig att den enbart var barnsäkrad och efter en stund upptäckte jag att de andra tagit av sig skorna (eller gick runt i blå tossor)…kände mig även märkligt dubbelvikt sittandes  på en liten barnstol…tittade på de andra men de såg ut att känna sig hur bekväma som helst. Nu är jag visserligen en lång kvinna som mäter 177cm i strumplästen… men ändå. Har uppenbarligen mycket att lära.

Tack Malin för god fika och en perfekt guidning så att jag slutligen hittade fram (du vet jag har fortfarande en sån där gammaldags telefon utan GPS ;)) och tack och för en jättemysig kväll hos dig!